Läkarbesöket idag gick så bra det bara kunde.
Förutom att man alltid får vänta en halv evighet. Men vi hade ingen tidspress på oss idag, så det bekom oss inte så mycket just idag.
Första tillfället för bedömning blir om 2 veckor, när jag har gått 38 fulla veckor. Är det moget då så kör vi. Annars blir det som allra senast igångsättning en vecka senare, i v39+0, oavsett hur det ser ut. Det känns så skönt att ha fått det här bestämt nu!
Nästan allt talar dessutom för att igångsättningen kommer att gå bra. Jag får små barn, dom vill tydligen helst inte sätta igång om man väntar stora barn. Jag är frisk och mina värden ligger bra, ingen diabetes, och jag är omföderska.
Sen fick vi träffa en narkosläkare för att prata om bedövning osv. Dom kommer att sätta EDA tidigt på mig den här gången, så att jag ska få en bra smärtlindring, och då kan dom använda den om det behöver bli snitt. Så på det hela så känns det så bra det kan kännas just nu.
På måndag ska vi träffa aurorabm igen, och det känns jättebra och vältajmat.
Tänk...om senast 3 veckor ska lillbus få komma ut, och nu är han välkommen när han vill av sig själv inom dessa 3 veckor...längtar efter lillen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
hej gumman!
för mig var det ju tvärtom! jag fick planerad igångsättning för att alvar inte skulle bli så stor som syrran.... olika på olika landsting antar jag.
kram
Ja, visst är det konstigt...jag trodde att det var "bättre" om man väntade ett större barn eftersom det hjälper till mer genom sin tyngd s a s, men enligt läkaren var det tydligen så att värkarna kunde bli lite sämre vid en igångsättning med ett större barn om man blev igångsatt...jag får inte ihop det, men huvudsaken att man får ut ungen iaf ;-)
Skicka en kommentar