Oro

Imorgon är det dags för inskrivning på MVC. Imorgon ska de första delmålen tas ut. Känns på ett sätt bra att komma in i den "världen" igen, att få gå på regelbundna kontroller, men samtidigt så hjälper det ganska lite mot den oro som sakta, sakta växer inom mig för varje vecka som går. Jag vet ju nu att det inte finns några garantier för att allt ska gå bra, bara för att man passerar ett visst antal veckor. Så i slutet kommer jag att må ganska dåligt. Jag ser inte fram emot att göra ultraljud längre, men jag kommer ändå att vilja göra dom för att se om barnets hjärta slår. Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna klara av att ha ctg kopplad under förlossningen, för jag kommer att vara livrädd för att hjärtljuden ska försvinna. Men nu oroar jag mig låååångt i förväg, men ändå kan jag inte släppa dom tankarna. Jag är verkligen livrädd för att allt ska sluta med sorg och elände en gång till....